Golumhundar

Ja den kanske är tom, men den är MIN! Rör du den utövar jag aktiv dödshjälp på dig...bara så du vet Ja den kanske är tom, men den är MIN! Rör du den utövar jag aktiv dödshjälp på dig...bara så du vet

"Myyyy preeeciousss!" gurglar Golum maniskt och kutar sig över ringen. De flesta backar, undviker ögonkontakt och rynkar på näsan. You keep it crazy eyes! blir mitt svar. Ett onormalt, överdrivet ha-begär som backas av lite crazy. De flesta avstår den konflikten och går och letar rätt på en egen ring. Detsamma gäller i hundvärlden. Det finns Golumhundar!

Sicko!
Ja det finns hundar som kastar sig över resurser för att sedan girigt och hämndlystet invänta en konkurenssituation. En möjlighet att få pysa ut frustration. SICKO!!! kanske vi tänker när vi ser en sån hund. Japp! Ohälsa i någon form. Hundar så väl som människor kan lida av fysisk och psykisk ohälsa. Golumtendensen är ett klart tecken på psykisk ohälsa hos hund, ibland med en fysisk ohälsa som orsak. Något är slaget ur balans. Av någon anledning har hunden utvecklat en överdriven resurskonkurens.
 

Om någon undrar, så är det här min plats...  du får gärna vila, bredvid, under eller någon annanstans... Om någon undrar, så är det här min plats... du får gärna vila, bredvid, under eller någon annanstans...



Naturlig resurskonkurens....
Inom etologin finns något vi kallar "RHP"
- Resource Holding Potential
Vi kan översätta RHP det till förmågan att hålla en resurs. Och bibehålla. Det handlar i enkla drag om ett djurs förmåga att ta en resurs och bibehålla den i relation till andra.

Det finns en matematisk modell som förtydligar fenomenet. Ett teoretisk hök/duva spel som låter oss räkna ut trovärdigheten för olika utfall. Men sådant tråkar ut mig något enormt... Så låt oss håll oss till verkligheten.

En resurs kan vara allt från en liggplats, matskål, ett ben, en leksak, en löpande tik etc. Det har visat sig att förmågan alltid beror på. Och att individen i flocken som är framgångsrika i sitt resurshållande varierar. Inget är konstant. Det är inte alltid samma nisse som äger köttbenet, liggplatsen, utkikstornet. Vilket i sig omkullkastar teorier om allsmäktiga ledare som ägare allt i ett revir och kastar småsmulor åt undersåta.

Resource Holding Potential beror på ett flertal olika föränderliga egenskaper:

  1.  motivation
  2.  styrka
  3.  erfarenhet
  4.  uthållighet
  5.  list

                                          m.fl.

Skelögda mopsar och vitala schäfrar
En liten äldre lönnfet mops med tandfel kan sno åt sig ett ben från en stor schäferhane i vitalålder och fysisk... om mopsens motivation är högre, hennes erfarenhet har kanske gett henne förmågor som gör henne mer kompetent i att rådda hem benet. Medan schäfern kanske har en låg motivation (han har redan ätit två ben) och är lite småskraj för skelande mopsar. Saken är biff!

I de allra flesta balanserade flockar är resurskonkurens inte ett problem. Det kan existera utan att var ett problem, bara ett naturligt fenomen. Man tar olika resurser, eller delar. Hundar roffar åt sig vid behov, läser av andras behov och lägger sina egna på hyllan. Allt i syfte att bibehålla balansen i flocken och undvika onödiga bråk.


Skilj på stora problem, hanterbara dispyter
Med golumhundar syftar jag inte på hundar som gruffar lite över en liggplats då och då. Inte heller menar jag lite osämja runt en favoritboll... utan jag menar golumhundar med crazyeyes.
Don't get me totally wrong redan. Jag menar inte att alla hundar som inte klarar av att äta smörgåstårta från samma tallrik är superfreaks.  Nej nej.
(ps. hundar bör inte äta smörgåstårta)

För golumhundar, finns det hjälp att få... för detta är ett ytterst träningsbart problem om man ringar in orsaken och tömmer varbölden innan man börjar joxa med själva beteendet symptomen.

Vargen i vår hund
Sen finns det många hundar som inte gillar att dela på saker i grupp, men är utan behov av hjälp, utan behov av förståelse.  Vi får inte glömma att vi har med ett rovdjur att göra. Tänk efter vad som är lämpligt och direkt olämpligt! Att alla sticker nosen i samma godispåse är kanske inte ett måste. Speciellt inte i löst sammansatta flockar ex. hunddagisgänget i motpol till familjens hundar. Då kan en lösning vara att låta hunden i fråga slippa just det. Målbilden behöver inte alltid vara pling plong yingyang musik och alla i lotusställning. Det kan innebära en "don't go there" lösningen. Utsätt inte din hund för situationer den inte klara av. Är situationen ett måste för att familjelivet, hunddagislivet ska fungera... eller lider din hund av resursfrustration i tid och otid. Dags att ta hjälp. See the difference?!

Kollektivt godissök
Jag har en kär vän och kollega som brukar statuera allvaret i situationer med att säga "Det är lite som kollektivt godissök med Bosse" I love it!!! För det får mig direkt att förstå allvaret och det stundande blodbadet. Bosse är min tvilligsjäl i hundkropp (rest in peace my dear, då han inte längre är med oss i jordelivet). Vi etsades samman för ett gäng år sedan. Då var jag ilsken och ung och han en aggressiv gatuhund från spanien. Vi var ett radarpar, som ljudligt ifrågasatte allt. Både han och jag blev hela med tiden och därmed mindre ljudliga och mindre arga. Men under denna resa var just kollektiva godissök inget för oss. Han var inte en golumhund, inte på något sätt. Han letade inte problem. Men dök de upp under nosen på honom, så löste han dem, på sitt sätt. Mitt jobb var liksom att sopa lite framför honom, under denna period i hans liv.

Koi väntar på att Krutor ska ge honom en av aktiveringsleksakerna. Liten och smart framför muskler och storlek denna gång. Tur att Krutor även är givmild och Koi är tålmodig. Koi väntar på att Krutor ska ge honom en av aktiveringsleksakerna. Liten och smart framför muskler och storlek denna gång. Tur att Krutor även är givmild och Koi är tålmodig.



Viljan att vilja ha
Vanlig konkurens, är inget vi behöver vara livrädda för. Att konkurera är naturligt, i lagom dos. Att vilja ha saker är inget tecken på ohälsa, snarare tvärtom. Ett tecken på ohälsa är dock hundar som letar situationer att konkurrerar i, för att få utlopp för en inre frustration. Det är en stor skillnad mellan dessa två saker, mellan motivationssystemen som styr beteendena.

Inom 4 väggar
Sen är det inte helt orimligt att miljön, våra hem, spär på dramat. Hundar i hemmiljö har fyra väggar som ramar in dem. Möjlighet att öka avstånd snabbt reduceras. Hundarna kanske rättvist alá vi delar på äpplet, får ett ben var. I naturen hade de haft en ryggrad med en mängd utskott att välja på. Och sliter man loss en bit kan man backa till en trygg vrå och gnaga vidare. Så ser det sällan ut hemma hos oss.

Så vad vill jag ha sagt med allt detta... jag vet faktiskt inte. Jag babblar mest på, helt osammanhängande anar jag. Budskapet kanske är...ta det varligt! För hundar kommer inte alltid vara bekväma med att dela på resurser, det kan bli farligt. Det kan också fungera helt okonstlat. Utan några problem alls, där kösystemet är en inpräntad självklarhet.
(med kösystem menar jag inte hierarki, utan förmågan att vänta på sin tur)
Mer om hierarki....klicka här!

För att minska risker kring resurser och hundar: var medveten om vem du har att göra med. Om individ framför dig. Är det ens lämpligt? Om så se till att det finns yta, fler resurser i förhållande till antal hundar. Och lär dem, att om det blir gruff så löser du det genom att åtgärda orsaken till konflikten...kanske genom att lägga fram ytterligare ett ben, en fäll, en vattenskål. Eller sära på hundarna vid behov.

Kanske ett av mina mer röriga och ostrukturerade inlägg... sorry...

Peace out!
/Carro

- ps. ursäkta mina sporadiska engelska inlägg, mitt modersmål och därmed oundvikligt återkommande.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Sara » Rädda! rädda hundar:  ”Hej, jag har en hund som på senare tid blir allt mer rädd för cyklar och kopplar..”

  • Emma » Back to basic:  ”Rena produkter....Det man gör hundmat av är förmodligen fullproppat med antibiot..”

  • Sara » Rädda! rädda hundar:  ”Hej! Jag har en hund som visar många av de tecken du skriver. Han är en omplace..”

  • frida » Back to basic:  ”Hej Carro! Vilken sort vom og hundemat ger du dina fyrbeningar? Har förstått at..”

  • Ylva » Rädda! rädda hundar:  ”Hej. Min hund har blivit skrämd av lösspringande hundar flera ggr. nu blir hon h..”

Bloggarkiv