Kan du snälla koppla ditt barn...?

Släpp den "lillhusse", släpp den! Släpp den "lillhusse", släpp den!

I förra veckan gästade jag och dogsen p4 Sveriges Radio. Vi snackade hund, ämnet hundar och barn stod i fokus. En fråga blev lite hängande i luften kände jag i efterhand. Jag tycker mitt svar inte täckte det lyssnaren var ute efter. Det kom liksom musik i vägen... So here goes, Sanna, this one if for you!
(nu kommer jag alltså inte bryta ut i en kärleksbalad...utan besvara Sannas fråga mer utförligt)


För du proaktiva och kloka människa som mailade in inspirerade mig. Du ville veta hur du höggravid som du var, ska rusta hunden din för det kommande barnet. Men även hur barnet bör rustas för hundlivet. En oerhört bra tanke att sitta med när man inte ser tårna sina och vet att snart, snart är alla ute och liksom på plats. En blöt nos kommer för första gången möta en knubbig spädis hand. IRL som teenisarna säger. Som matte och morsa vill man ju att det ska bli så där drömskt bra som på film. Och visst kan det bli så! Om man ställer sig själv frågorna Sanna gjorde.
 

Ett radarpar som genom förståelse för varandra nu 3 år senare tränar freestyle ihop Ett radarpar som genom förståelse för varandra nu 3 år senare tränar freestyle ihop


VÅRT ANSVAR
För det är just vi föräldrar som alltid bär ansvaret för hund/barn relationen. Inte barnen, de kom till oss för att lära sig och guidas i vissa frågor. De gör ofta som vi gör (till skillnad från att göra som vi säger).

Inte heller är det hundens fel om något går galet, för de liksom kidsen behöver vårt omdöme, vår handledning i sin relation till små, yviga, högljudda och märkliga förkrympta tvåbeningar vi kallar barn. En hund behöver lära sig tolka och förstå barn, lära sig att inte hoppa och slicka i ansiktet om det medför fallrisk och så vidare.


LÄR DITT BARN HÄNSYN OCH VISA EMPATI
För tro mig, ur hundens perspektiv kan barn vara allt annat än logiska eller trevliga för den delen. Kulturkrockarna och språkförbistringarna är många. Springa, skrika, rakt på och över, huller om buller och prova, resta, undersöka och prova igen- det är barns melodi och med all rätt, de är barn. De behöver likväl som hundar guidas i hur och när man taggar ner, och hur man känner, ser och tar in andra och visar hänsyn och empati.

Visar du ditt barn empati, och era djur empati... är chansen större att du får just ett empatiskt barn.


PAPPA/MAMMA REGLER
- Ha alltid uppsikt. Små barn och hundar kan vara oförutsägbara i samspel med varandra. Du kanske tycker det är självklart att man inte klipper en hund i svansen - ett barn kanske behöver prova det. Din närvaro stoppar sådanna små tester. Ett test hunden hade svarat på antingen genom att bita, skrika och fly och troligtvis samlat på sig agg.

- Anse inte att din hund borde klara av vissa saker. Din hund är en hund och klarar av att vara just en hund. Att bäras på, borstas, dras runt i en barnvagn eller släpas runt i kopplet av en snorig Tjorven look alike är inget som måste klaras av. Ett motstånd är ofta ett faktum, vissa säger nej med kroppen, via ljud eller tänderna. Din närvaro gör sådana tillsägelser obehövliga, då du stoppar långt innan.

- Lär ditt barn om hundar! Om deras språk, deras behov, deras önskemål och deras natur. Låna böcker på biblioteket om hundar, titta på bilder och berätta hur hunden ser ut när den är trött, glad, arg. Så ditt barn kan tyda om hunden vill vara ifred.

- Visa ditt barn hur man leker med hundar. Via en leksak, genom kurra gömma eller genom att gömma hundgodis. Så ditt barn vet hur man umgås med hunden.
Var noga med att skapa gemensamma stunder av gemensam lek, du, ditt barn och familjens hund. För japp, du ska vara med!


FÅ, TYDLIGA OCH KONSEKVENTA REGLER
                      1) Låt hunden vara när den äter, dricker, tuggar ben, har
                            aktiveringsleksaker.
                      2) Låt hunden vara när den sover och vilar.
                      3) Klappa fint! Inte dra i svansen/öronen, peta i munnen eller i öronen.
                      4) Inte krama (hundar uppskattar sällan detta då de ej är en kramande art,
                          en apa hade varit ett bättre val om det är behovet du vill uppfylla med ditt
                          husdjur).
                      5) Inte bära. Sällan har ett barn styrka eller teknik att bära en hund på ett 
                          tryggt och säkert sätt. Att bli buren omöjliggör all form av flykt, vad som
                          kvarstår vid upplevd knipa är att fäkta. Det gör ont när hundar säger till.
                       6) Hundens mathörna, sovplats är off limits. Ingen lekplats! Dessa
                          områden kan hunden se som sina resurser. Undvik att trigga
                          konkurens tänk mellan hund och barn.

Var konsekvent och noggrann! Ta alltid bort barnet från hunden när reglerna bryts, inte för att straffa, för att förklara innebörden av reglerna. Var noga att bevsvara barnets uttalade eller outtalade fråga: "varför?" på ett för barnet lämpligt sätt. Så det inte stannar vid "Aja baja". För "Aja baja" är jätte kul att återvända till och göra i smyg.


DJUR ÄR INGA LEKSAKER!
Låt aldrig barnet använda hunden som en leksak! Det är ingen häst, ingen drake etc. Vissa hundar kan vara känsliga mot närkontakt, kvävande umgänge och panna mot panna kan leda najfs i barn fejjat. Inte för att hunden är psykstörd eller har en hjärntumör, nej för att hundar säger ifrån om inte vi gör det åt dem.

Din hund har en kroppson, en zon som om den ej respekteras leder till obehagskänslor hos hunden. Vi kan träna hundar att acceptera och tolerera mer och mer närhet och hantering. Men vissa individer kommer ändå alltid ha en stor integritet. Det behöver respekteras. Det är inte okey barnet (eller någon annan för den delen) i tid och otid lyfter upp, bär på, tar fast eller håller i. Det leder till frustration och stress. Lär ditt barn det, så slipper ni resultatet av en stressad och frustrerad hund.

Hanteringsträna gärna din hund, så klumpig hantering är förknippat med något positivt. Lägg din hand klumpigt på hundens huvud, beröm och belöna. Utveckla träningen; hand på rygg, ta lätt tag i pälsen och beröm och belöna. Hunden blir då mer van vid lite burdus hantering och inväntar belöning för att tolerera det. På så vis kan du säkrar upp umgänget en aning. Men träningen lämnar inte dörren öppen för barnet att överskrida hundens integritetsgränser.


SKA INTE MORRA ELLER SKA INTE BEHÖVA MORRA?!
Tänker du nu: "men hundar ska aldrig morra/bita ett barn!". Då börjar a  v  l  i  v  n  i  n g diskutteras. Ja då har du aldrig upplevt ett barn ur en hunds perspektiv. Morrar din hund eller har din hund bitit ett barn, ja då har du fallerat i din roll som ansvarig förälder/hundägare. Det kan hända de bästa, men bör alltid vara en läxa för den ansvariga vuxna (inte hunden eller barnet). För jag håller med en hund ska inte behöva morra, och inte behöva bita. Det är ditt jobb att se till att den situationen inte uppstår.

Det gäller att ha koll på de egna barnen, likväl som besökande kompisar till barnen. Eller andras barn om du och din hund besöker någon med barn. Ta inte för givet att ej hundvana föräldrar tar "sitt ansvar" för de kanske helt ärligt inte förstår hundar och deras gränser.

En gång för länge sedan (inna jag själv hade kids) träffade jag och min jycke ett par vänner och deras 3 åring på stan. Vi stannade och snackade lite vid en lekplats. Snurrgungor och zebror på gigantiska fjädrar var inte alls roande i jämnförelse med en gigantisk schäferkorsning. 3-åringen verkade tro att min dåvarande hund var en inriden shetlandsponny som jag snott från en cirkus eller nått. Det var uppenbart att ungen ansåg att "shettisen" stod till allas förfogan.

Jag försökte skaka av mig barnets intentioner medan jag konverserade med hans mamma. Men han hajade liksom inte det finstilta även om det innefattade en stop-handflata och ett "nej" och "snälla sluta". Föräldrarna förstod nog inte heller det olämpliga i att de lät sin unge go bananas med ett rovdjur som började bli lite putt. Så inte förren jag vänligt frågade om de hade ett koppel till sin vilde eller om de ville låna mitt ett tag, hajade de och skopade upp tokstollen. Vilden hade goda intentioner men var helt utan omdömme. Its a kid! föds de med omdömme är något allvarligt fel. Men alla, inte ens vuxna, förstår alltid allvaret i en situation. Allt slutade väl och min vän har sedan dess aldrig blivit ombedd att koppla sitt barn igen.


NO LIES! Vassa tänder, vassa tassar - SE UPP!
Var även ärlig mot ditt barn. Själv har jag två hundar, 2 katter och 2 barn (2- och 4 år) och jag vadderar inte in djurets försvarssystem i bubbelplast.

- Drar man katten i svansen blir den arg och ledsen, då klöser den och då kommer det blod! 

- Kasta inte leksaken mot hunden, träffar den blir han rädd och då kan han bitas!


sen följer...

- Kom ska jag visar hur vi kan klappa katten så den spinner. Efter lite klapp: Titta nu slår svansen, nu vill han vara ifred.

- Vi kan kasta iväg hundens boll istället, så får han leta upp den igen! Nu flämtar han, nu är han trött och vill vila.


Informativt och avskalat räcker bra! Ingen power point om hundens ursprung. Kort och koncist.
 

Vad händer, när det du gör, gör ont...!? Vad händer, när det du gör, gör ont...!?

FÖRUTSE
Var noga med att tänka ett steg i förväg. På bilden ser vi en hund och ett barn. Barnet har gett hunden en borst, som jycken i sin tur gnager lite på. Men vad händer om en pigg spetsar tandköttet och smärtar. Många hundar gnyr till och drar sig undan. Andra säger ifrån på sitt sätt, via morr, putt eller nafs. Vissa kan koppla smärtan till barnet. Och handla därefter...

Samma sak gäller lek och spring, eller dyk i sjön sommartid. Hundar kan ställa sig helt oförståliga till det som sker och vilja hejda, valla in, stoppa. Och ett sätt är att ta tag i är med munnen. För så hejdar och stoppar hundar. Det kan göra rysligt ont, och gå hål!

DET KAN GÅ SNABBT
En gång var jag tyvärr med om att en hund bet ett barn. Det var min hund! Barnet gjorde inget som helst fel. Jag däremot förutsåg inte vad som kunde ske. Det var sommar och sol, pojken sprang ut på bryggan, hoppade i och badade. Kom upp och skulle i igen, men fick sig ett bett i foten. Varför? Troligtvis ville min hund hejda honom från att hoppa i vattnet. Det fanns ingen aggression med i bilden, ett vall beteende snarare. Men som ändock ledde till en sjukhusvistelse för säkerhetsskull. Det kan ske snabbt. Tack och lov var pojken överöst med tidigare positiva erfarenheter av hundar och inga men kom av detta. Men det bör inte ske. Än i dag grämer det mig. Att jag inte förutsåg händelsen.
 

Sova bredvid är bättre än på... Sova bredvid är bättre än på...

YIN OCH YANG
Med regler och återhållsamhet från barnet behövs nu en motpol. Där ungen får uppleva hur underbart och givande det är med en hundkompis.

Promenader då man får hålla kopplet (om husse/matte håller i koppel nr 2 - säkerhetslinan som tar stop vid behov), kurragömma lekar som får det att kittla i magen, möjlighet att träna hunden i konster och tricks, klapp och massage, påhittigheten som väcks när barn utmanas i att gömma hundmat i hela huset och sedan se hunden leta rätt på bitarna.

Ja ni hajar, en positiv motpol. Det gynnar verkligen barn/hund relationen när barnet får vara en resurs för hunden. Hur? Exempel: barnet kommer med kopplet vid promis, barnet serverar maten, ger märgben, ger spårkommando vid spårupptag eller tar initiativ till barnvänlig lek och träning. Med det sagt så bör inte barnet träna hunden själv, eller gå ut och gå -- vi vuxna behöver alltid finnas med, läsa av hunden och se över som uppskattas och vad som irriterar, så vi kan justera, guida och handleda två så lika men väldigt olika arter till samspel.

En kurs tillsammans kan ge ökad förståelse och ge barnen bra redskap för träning och samvaro En kurs tillsammans kan ge ökad förståelse och ge barnen bra redskap för träning och samvaro

DOGGY needs fjärrkontroll
Hunden då...!?
Nu har vi dragit upp riktlinjerna för avkomman. Men jycken då... vad gäller där. Vilka regler du tycker är av vikt beror på dig, din familj och era levnadsförhållanden.


MIN MAT DINA RESTER?
Har du en stor matglad hund som gärna sätter upp framtassarna på barnmatstolen så är det kanske av stor vikt att förbjuda just det. Det kan bli oerhört farligt! Var konsekvent med att hunden belönas på annan plats vid utfodring av barnet. Vissa hundar kan på ett "varsågod att städa" sedan slicka rent matstolen. Medan andra hundar blir för uppspelta kring mat och den känslan vill vi då inte förknippa med barnets stol. Så ja.... det beror på!


BARN ÄR INTE SKADESKJUTAN HARAR
Var noga med att hunden din leker med ditt barn via en leksak. Och aldrig jaktlekar om barnet inte är stort, stadigt och fysiska kan värja sig. Var alltid med! En jaktlek kan trigga just jakt. "Ta fatt" kan (ur en hunds perspektiv) inbjuda till det som följer: att  fälla och bita. Även om intentionen är lek, kan skador vara ett faktum.

Var extra försiktig om du har flera hundar tillsammans. Hundar i pack som börjar jaga ett barn ska alltid brytas. Gå emellan, ryt i. Be ditt barn stå still och sluta springa. Få det att sluta! För situationen kan få förödande konsekvenser. Av den enda enkla anledningen att hundar är rovdjur, de har instinkter. Och springande, yviga barn som tjuter i falsett... kan trigga saker. Saker som inte hör ihop med små barn.


SLEEPY TIME
Inte sova i sängen/soffan?! Det beror också på. Få hundar kväver små barn i sömnen med flit. Det är inget de ligger och smider planer om i hämnd för piggborsten. Men valpar sover gärna i hög, drar sig till värme. Så kanske inte helt optimalt för nervernas skull. Totalförbud, eller ett "okey" när en viss hundfilt rullas ut i soffan. Var konsekvent med att alltid ta ner hunden om den går upp utan filtens närvaro.


LIGG=BELÖNING AV SMÅTTINGAR
När mina kids tränar vår stora hund, är alltid sitt eller ligg ett krav innan belöning utdelas. Av säkerhetsskäl. För en 45kgs hund som roffar åt sig ifrån en 3-åring blir ohållbart. Dock kan en 45kg hunds komma rusande och kasta sig ner i en liggposition bredvid lillhusse för att sedan få utbetalning. Mycket säkrare!

NÄR KROCKER DET?
Analysera er vardag, när krocker hunden och barnet. Vi kan exempelvis vara konsekventa med rutiner vid utgång. Påklädning och sedan barn ut genom dörren före hundar (eller tvärtom), så puttande och skuffade undviks om hunden är uppspelt kring utgång. Har du en studsboll till hund i hallen. Införliva en platsmatta hunden ligger på medan ungarna kläs på, belöna på mattan och var noga med "varsågod" när hunden får gå ut. Så skapar du ordning och lugn.

Ja, listan på "så här gör man" kan göras lång. Men jag tror på individuella lösningar för varje familj. Låt det stanna vid några få tydliga regler för hunden. Inte för många. Barn får inte likställas med nej, gå och lägg dig, fy, akta, gå bort, sluta... för då växer irritationen kring barnet. En kram i soffan lite senare kan lätt mötas med en morrning utan att jag egentligen tycker att felet ligger hos hunden.

Så Sanna... hoppas du fått lite mer kött på benen. Det finns vissa BIG NO NOs! Men mycket handlar om att anpassa rutiner och regler till just er som familj. Och glöm inte vikten och grunden, relationen och jobba på den. Blir den pyntad av positiva erfarenheter kommer barnet och hundens samliv få så mycket mervärde.
All lycka till dig och din familj!


Peace out!
/Carro

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Sara » Rädda! rädda hundar:  ”Hej, jag har en hund som på senare tid blir allt mer rädd för cyklar och kopplar..”

  • Emma » Back to basic:  ”Rena produkter....Det man gör hundmat av är förmodligen fullproppat med antibiot..”

  • Sara » Rädda! rädda hundar:  ”Hej! Jag har en hund som visar många av de tecken du skriver. Han är en omplace..”

  • frida » Back to basic:  ”Hej Carro! Vilken sort vom og hundemat ger du dina fyrbeningar? Har förstått at..”

  • Ylva » Rädda! rädda hundar:  ”Hej. Min hund har blivit skrämd av lösspringande hundar flera ggr. nu blir hon h..”

Bloggarkiv